Friday, December 1, 2017

Arkitekten, naturen & underkastelsen

Av Peter Olsson,
Ekonomistuderande, Handelshögskolan. Se: www.arkitekturupproret.se.

”Min klient har inte bråttom”, ska den legendariske arkitekten Antonio Gaudí ha sagt angående att hans kanske mest kända byggnad, Sagrada Familia, skulle ta närmare 150 år att genomföra. Men vad menade han egentligen? Och vad skiljer dåtidens arkitekter från nutidens?

Sagrada Familia i Barcelona, av Antonio Gaudí. Bygget påbörjades 1882 och beräknas stå klart 2026. Många menar dock att det är en alltför optimistisk beräkning och att det kommer ta längre tid än så.

Det kan låta främmande för många idag, men klienten som han talade var varken någon byggherre, politiker eller kund i traditionell mening. Enligt Gaudí utformades arkitekturen nämligen för, och var en hyllning till, Gud. Genom att inspireras av naturen, Guds verk, med dess mjuka kurvor och böjliga former, så gjorde man den ”rätta” arkitekturen enligt Gaudí. Synsättet var dock, trots att han själv var religiös, i grunden inte hans eget. Dåtidens tillit till naturens ingenjörskonst och effektivitet var nämligen stor.

Inom grekisk mytologi talade
man om Kronos
som tidens gud.
Om det är han som bestämmer
vad som speglar vår tid
är oklart.
Idag, i en annan och klart mer sekulär tid, är det sällan arkitekter talar om att hylla Gud. Tankesättet att vi bygger för något större än oss själva är dock högst närvarande. Guden av vår tid är dock inte Herren själv utan guden för vår tid är just, vår tid. Man hör ofta arkitekter tala om att ”vi måste låta arkitekturen spegla vår tid”. Man talar om det med självklarhet, som att vad som symboliserar vår tid är en objektiv sanning. En naturlag som måste följas. Detta synsätt kallas historicism och bygger på en tro att historien är förutbestämd. Det är en av de viktigaste pelarna i den modernistiska ideologin. Denna syn har dock kommit att kritiseras allt mer och sågas bland annat grundligt i boken Historicismens elände av Karl Popper.

Hur vår tid ser ut kan väl inte ha undgått någon då den mer eller mindre sett likadan ut sedan modernismens intåg för cirka 70 år sedan. Den är nästan uteslutande kantig, detaljfattig, asymmetrisk och byggd i kalla material som betong och glas. Vår tid står alltså i tydlig kontrast till Gaudís idéer om naturens mjuka och böljande former.

Tilliten till naturens design var dock inte bara specifik för Gaudís tid, den behövde inte heller hänga ihop med tron på Gud. Naturen har, mer eller mindre medvetet, präglat i princip all arkitektur fram till modernismens intåg. Anledningarna att inspireras av naturen är nämligen många.

”Inget är konst, om det inte är från naturen”, ska Gaudí ha sagt. Även om han kanske var mer extrem än andra i sitt synsätt så har arkitekturen alltid mer eller mindre funnit inspiration av naturens former, proportioner och färger. På bilden syns San Miguel De Allende, Mexico.

Under 70-talet genomförde makarna Kaplan studier av hur vistelse i vildmarken i Norra Michigan i USA påverkade ett antal personer. Slutsatsen var att naturen har så kallat återställande effekter. En vistelse i naturen kan ge mental avkoppling, kraftpåfyllning och återhämtning. Enligt Kaplan & Kaplan beror detta på att naturen stimulerar den så kallade ”spontana uppmärksamheten”. Denna typ av uppmärksamhet skiljer sig från den ”riktade uppmärksamheten”, som vi använder i vardagens beslutsfattande, planering, minneshantering med mera. För att klara av sådant arbete behöver vi helt enkelt rikta vår uppmärksamhet och stänga ute resten av all den information som pockar på vår uppmärksamhet. Denna process är väldigt energikrävande och kräver återhämtning för att mental utmattning skall undvikas.

Den spontana uppmärksamheten utgör friskhetsfaktorn i systemet. Den gör att vi kopplar bort den riktade uppmärksamheten och motverkar mental utmattning. Det kan ske i naturen och ger oss en sorts ”vaken vila”.

Makarna Kaplan undersökte hur människor påverkades av att vistas i naturen i North Michigan, USA.

Arkitekturupproret har även tidigare lyft flertalet undersökningar som visar estetikens påverkan på såväl vår fysiska som mentala hälsa. Forskning visar att vi generellt föredrar traditionell arkitektur som med sina varierade former, proportioner och material ofta anknyter till naturens design framför den ofta kantiga, hårda och detaljfattiga modernistiska arkitekturen. Det finns också en mycket omfattande studie från Universtity of Warwick som antyder att arkitektur som upplevs som vacker har samma positiva hälsopåverkan som naturens skönhet.

Fördelen med att utgå från och inspireras av naturens design och former är alltså många – inte minst i dagens samhälle där stressnivån är hög och allt fler flyttar till större städer.

Fördelen med att ”spegla vår tid” är desto otydligare. Det vanliga argumentet är att det är viktigt att man kan läsa av vilken tid olika byggnader är uppförda i. Arkitekturupproret ifrågasätter dock meningen med detta. Som Albert Svensson skrivit i en tidigare artikel bör staden inte byggas för en liten grupp bebyggelseantikvariskt intresserade skall kunna se dess ”årsringar” och ”läsa av staden” som byggnader vore föremål på en utställning.

Detta med att ”vår tid måste synas” blir ofta övertydligt. Denna byggnad uppfördes nyligen mitt i Göteborgs gamla välbevarade stenstad strax intill Avenyn. Arkitekt är Gert Wingårdh.

Framförallt är det väl så att dessa årsringar uppstår även om vi inte aktivt strävar efter det. Anledningen till att musik från 60-talet låter annorlunda än den inspelad på 80-talet är inte för att musikerna bestämt sig för att försöka tolka sin tid. Det beror snarare på att de spelade den musik som de själva tyckte om, som andra under den tiden tyckte om och med de instrument och den teknik som var tillgänglig då.

Genom att bygga vad folket som lever i vår tid efterfrågar med de material, den teknik och den kunskap som finns tillgänglig så speglas tiden av sig självt, det är inget vi behöver tolka eller aktivt eftersträva. Att arkitekturen ser annorlunda ut i olika tider är snarare en naturlig konsekvens av en allt större ackumulerad kunskap, utvecklad teknik och trender.

För att skapa omtyckt och vacker arkitektur är det viktigt att vi drar lärdom av historien. Det behövs en djupare förståelse för vad som gör att människor skattar viss arkitektur högre än annan. Att människan vänjer sig vid byggnaderna efter 40-50 år är inte bara en ytlig, utan också en felaktig analys vilket historien har visat. En lärdom vi kan dra av de lösningar som våra förfäder presenterat är just att våga söka inspiration i naturen. Naturen blir nämligen aldrig omodern.

Park Güell. Gaudí fann inspiration i den spanska naturen och hans verk utgör idag en viktig del av Barcelonas själ.

No comments:

Post a Comment

Note: Only a member of this blog may post a comment.

Featured Post

Hovdetoppen - Mjøslandets største øyensår

Da vi forlot Gjøvik i 2018, var planen å flytte tilbake så raskt råd var, men så oppdaget jeg plutselig store skogsmaskiner oppe på det unik...