Skip to main content

VARFÖR HAR ARKITEKTER FEL SMAK?


Idag presenterar vi en artikel som är skriven av en professor och arkitekturteoretiker. Han förklarar varför arkitekter ogillar skönhet och levande arkitektur för att istället hylla lådor, abstrakta former eller tomma ytor:

- Vad arkitektutbildningen gör med blivande arkitekter

David Brussat comments on the essay here.
Exakt! Förr byggde man så vackert som möjligt, för att imponera och visa sin rikedom. Idag bygger man så billigt som möjligt för att öka sin rikedom! - Agneta Olsson Wiberg
Merparten av dagens arkitekter har ett gemensamt med merparten av dagens konstnärer. De kan inte rita klassiskt om de så ville. De saknar utbildning och/eller talang till det. Då blir det kuber och rektanglar inom arkitekturen och naiva figurer, streck och kladd med färger inom bildkonsten. Sedan måste de ju naturligtvis försvara sina revir, och vi vet hur det brukar låta; se ned på klassicismen som förutsägbar, ointressant och passé. - Torbjörn Persson
 Fast historien efter 1930 går bra att flirta med, och även kopiera rakt av. - Inger Glimmero
Det var inga udda vinklar i äldre hus. Det är modernistiska hus som har sådant. Det är en myt att det är så oerhört dyrt att bygga vackert, det handlar mer om mode och ideologi. - Henrik Ekeberg
 Flere kommentarer hos FB.

Relatert


Hur bor arkitekterna? – Lådmodernisternas dubbelmoral

Comments

Popular posts from this blog

Paddehoa og plassen min

Kjære plassen min, kvalt du vart, lik ei paddehoe alle paddehannane kasta seg over i dammen om våren.
Dei ville alle bu ved dine grøne enger, då dei tykte det her var so vent og fredeleg. Men dei vørde deg ikkje, og no er du kvalt til daude.
Herr Fossemøllens augnestein stend utan låven sin, her gjeng ikkje lenger dyr og beitar i dine grøne enger. Berre grasklipparar beitar her no.
Dei elska deg til daude, og med deg i grava di tok du den rike
grendearven din.
No stend vi ribba attende.

Venter metankatastrofen oss?

I dag inneholder atmosfæren 5 gigatonn metan. Et estimat anslår at rundt 50 gigatonn metan kan være i ferd med å frigis i Arktis, dvs. en tidobling. Flere tusen gigatonn ligger lagret i den arktiske permafrosten, i den Øst-Sibirske arktiske havhylla alene ligger det 500 - 5000 gigatonn metan.

Metan er ved frigjøring mer enn 150 ganger sterkere som klimagass enn CO2, etter 20 år 86 ganger sterkere i gjennomsnitt, og etter 100 år 23 ganger sterkere. Dette fordi den blir til H2O og CO2.

Mennesket er et produkt av ilden, dette ser nå ut til å bli vår bane. Imens er det søndagsåpne butikker som debatteres, selvsagt en uting og et pådriv for konsumerismen, men allikevel et bevis på menneskets korte tidshorisont.

"Geoengineering" kan ikke hjelpe oss, det er langt mer fornuftig å lagre karbon i jordsmonnet. Det er 5-6 ganger mer karbon i jorda enn i atmosfæren og vegetasjonen sammenlagt. Her kan biokull (terra preta) spille en viktig rolle.

Biokull kan bli i jorda i flere hundre tu…

Den djupe grenda

Underleg er det å vera i fedregrenda, og frykte at den djupe grenda bakom skal ta det siste andedraget. Då har vi berre att den grunne grenda, som er ein illusjon frå Amerika.
I den grunne grenda har plassmålaren vorte ein kulissemålar, for kulisseplassar, lik fototapet med sponplatar bakom.
I den djupe grenda syng ein songane åt fedrane sine. Ein vyrder og aktar dei gamle plassane, lik levande historiemåleri i landskapet. Måla med kraftfulle penslar, av autonomi, krinslaup og retrovasjon.
I den grunne grenda har dei gamle plassane vorte villaparkar. Ein dyrkar ikkje permakultur, men får alle behov dekte utanifrå, gjennom røyr, kablar, bilar og pumpehus.
I den djupe grenda rår stilla, og elden bakom, frå dei som gjekk føre, brenn sterk og klår. Viss denne elden sloknar, rår berre den grunne grenda, og då kjem kulden snikande.