Skip to main content

SVERIGES VACKRASTE NYPRODUKTION?

Av Edvard Erik Persson.


Det påstod branschorganisationen "Sveriges Arkitekter" häromåret.

GÅ MED I VÅR NYA SIDOGRUPP

Gå med i Arkitekturupprorets nya sidogrupp ”Stoppa förfulningen av våra städer" här: https://www.facebook.com/groups/saynotouglyarchitecture/

VARFÖR TVÅ GRUPPER?

I "Arkitekturupproret" presenterar vi vackra alternativ till fyrkantiga lådor. Det nya forumet "Stoppa förfulningen av våra städer" är Arkitekturupprorets komplement. Här avreagerar vi oss mot kulturhistoriska rivningar och allt det fula som byggs. Detta genom att publicera bilder på det som vi vill bekämpa samtidigt som vi kampanjar mot de arkitekter, byggherrar och politiker som står bakom förfulningarna.

KEJSARENS NYA KLÄDER?

Världskulturmuséet i Göteborg prisades för några år sedan. Kasper Salin-priset är ett svenskt arkitekturpris som varje år delas ut till den byggnad som branschorganisationen Sveriges Arkitekter anser vara Sveriges vackraste nyproduktion. Det är i samband med utdening av detta pris som ribban för all svensk kommande arkitektur sätts då nästan alla svenska arkitekter dyrkar sin branschorganisation och deras utmärkelser. Deras ord är arkikternas lag som sedan bygger pastischkopior på vinnaren.

VARFÖR ÄR ALL NYPRODUKTION I SVERIGE MASSKOPIERAD?

Sidoforumet uppstod nyligen då många medlemmar har ett stort behov av att få utlopp för sin ilska mot alla de identiska lådor som byggs i hela vårt land. Sverige behöver mer blandad arkitektur, men all nyproduktion ser likadan ut från Skåne till Norrland. Det nya forumet är en plats där ni kan avreagera er både mot ful nyproduktion och rivningar av vackra gamla byggnader.

Kom in i vårt nya forum och avreagera!

Det nya forumet finns här: https://www.facebook.com/groups/saynotouglyarchitecture/

Comments

Popular posts from this blog

Paddehoa og plassen min

Kjære plassen min, kvalt du vart, lik ei paddehoe alle paddehannane kasta seg over i dammen om våren.
Dei ville alle bu ved dine grøne enger, då dei tykte det her var so vent og fredeleg. Men dei vørde deg ikkje, og no er du kvalt til daude.
Herr Fossemøllens augnestein stend utan låven sin, her gjeng ikkje lenger dyr og beitar i dine grøne enger. Berre grasklipparar beitar her no.
Dei elska deg til daude, og med deg i grava di tok du den rike
grendearven din.
No stend vi ribba attende.

Venter metankatastrofen oss?

I dag inneholder atmosfæren 5 gigatonn metan. Et estimat anslår at rundt 50 gigatonn metan kan være i ferd med å frigis i Arktis, dvs. en tidobling. Flere tusen gigatonn ligger lagret i den arktiske permafrosten, i den Øst-Sibirske arktiske havhylla alene ligger det 500 - 5000 gigatonn metan.

Metan er ved frigjøring mer enn 150 ganger sterkere som klimagass enn CO2, etter 20 år 86 ganger sterkere i gjennomsnitt, og etter 100 år 23 ganger sterkere. Dette fordi den blir til H2O og CO2.

Mennesket er et produkt av ilden, dette ser nå ut til å bli vår bane. Imens er det søndagsåpne butikker som debatteres, selvsagt en uting og et pådriv for konsumerismen, men allikevel et bevis på menneskets korte tidshorisont.

"Geoengineering" kan ikke hjelpe oss, det er langt mer fornuftig å lagre karbon i jordsmonnet. Det er 5-6 ganger mer karbon i jorda enn i atmosfæren og vegetasjonen sammenlagt. Her kan biokull (terra preta) spille en viktig rolle.

Biokull kan bli i jorda i flere hundre tu…

Hurdalsrosa på Toten

Austlandets perle
i dei djupe skogane
på hi sida av Totenåsen,
var raus då ho gav oss hurdalsrosa,
som her stend og raudner
over venleiken sin,
i veggen på våningshuset
til plassen min.

Kva skal vi med fjerne roser frå Nederland, når den venaste rosa i verda,
alt ved husveggen står? Ei våningshusrose var du, og er du, når eg syklar ikring, eg ser du prydar våningshusveggen, på mang ein staseleg storgardsbygning.

Hurdalsrosa vart like gjev
åt fattig som åt rik,
ho skil ikkje
på kven ho skjenkar
av venleiken sin.
I lag med deg,
sjølv ein husmannsplass,
rik vart.
Eit kjærleikshjarte er kvar ei rose
du oss skjenkar.
År etter år,
inga kulde eller tørke,
tek knekken på kjærleiken din,
du gamle hurdalsrosebusk,
ved gråsteinsmuren åt oldefaren min. Kan vi be om meir?