Teknologin medför en generell och logisk uttunning av samhällets mänskliga närvaro. Den känslomässiga kompressionen är i avtagande, liksom sinnligheten och den sociala komplexiteten. Det är inte bara människans fysiska omgivningar som utsätts för en genomgripande och global standardisering. Den entropiska utjämningen av alla skillnader försiggår i hög grad också i samhällslivet. De enskilda individerna blir mer och mer lika, samtidigt som avstånden mellan oss blir allt större. En gång för inte så länge sedan var människan i långt högre grad präglad av sitt individuella öde, trots att de flesta levde tätt samman i någon form av arbetsgemenskap. På landet var alla till exempel ute på fälten när det skulle skördas. Gemenskapen gjorde att humöret hölls uppe, inte minst när arbetet gick bra. Det var fysiskt hårt, men man sjöng under tiden och efteråt festade man. Många olika slags människor var tillsammans i ur och skur och vara arga på varandra och glada tillsammans. Män, kvinnor, barn och gamla. Det var en värld, där det nog fanns mycket fattigdom och våld, men den var också emotionellt förtätad, sinnlig och erotisk, full av liv och lukt, ljud och texturer. – Skönhetens Befrielse av Morten Skriver, s. 250
 |
| Philippine women making chicken soup from scratch. -Flickr. |
No comments:
Post a Comment
Note: Only a member of this blog may post a comment.