Kulturen som ett sammanhängande konstverk

Under de första många åren av vår historia skapade varje enskild kultur ett sammanhängande konstverk. Det vibrerade av estetiska fält som växte fram ur människans kollektiva medvetande. Konsten kom inifrån som en formskapande kraft. Den förband alla kulturens element. De enskilda tingen var utan betydelse i sig själva. Deras skönhet bestod i sammanhangen och förstärktes av dem. Konsten existerade inte som begrepp. Det fanns visserligen berättare och figurmakare och några som var specialiserade i att dansa och sjunga, men det som dansade och sjöng var inte så mycket personen själv som den ande alla delade i gemenskap. Konsten gjorde det mentala rummet synligt. Klädernas skapande, språkets syntax och byggnadsverkens konstruktion var ett svar från människan till naturen. De bevisade att vi hade del i universums skapande kraft. Människan transformerade sitt överskott av energi till konst, eftersom konsten var själva meningen med livet och dess egentliga rikedom. Form och rytm, färger, toner, dofter, språk och symboler förenade våra förfäders känslor och transporterade denna känsla vidare från generation till generation Det fanns inget avstånd mellan konst och liv. Alla kulturens delar fungerade tillsammans såsom de olika delarna gör det i människans kropp. Bilden var hel. – Skönhetens Befrielse av Morten Skriver, s. 229

Slusekafeen ved Brinkebergskulle,  Göta kanal, ligger som et lite kunstverk ved kanalen.

-Flickr.