INNTRYKKSØMHET

Kom i dag over ordet INNTRYKKSØM i denne artikkelen om Knut Hamsun. Inntrykksømhet er en særdeles god beskrivelse for hva det vil si å være høysensitiv, da vi reagerer 3-5 ganger sterkere på stimuli og opplevelser.

Hva økofilosofen Sigmund K. Setreng beskriver som AKIS, det "avanserte konkurranse-industrielle system", har ingen forståelse for inntrykksømhet.

Mycket förenklat kan man säga att det finns två motsatta rörelser i världen. En mörk och en ljus. En som ödelägger och en som bygger upp. Den som förstör kallar jag här i boken för entropisk. Begreppet entropi kommer från fysiken, där det betecknar den förlust av energi som sker i stängda system till följd av varje form av rörelse. Överordnat skapar entropin en utvecklingsriktning i universum som med tiden kommer att utjämna alla skillnader till en jämn grå massa. De fysiska lagarna för termodynamik säger oss vidare att ju mer energi och därmed materia som omsätts, desto kraftigare är den samlade entropiska verkningen. Både metaforiskt och i praktiken utgör den industriella animaliska massproduktionen således ett våldsamt entropiskt kraftfält. Med centrum i djurens lidanden sprider den ut sig i världen som en självförstärkande spiral av förstörelse och avstympad känsloskuld. Det underminerar de ekologiska systemen och för oss längre och längre ut i standardiseringens och monotonins ödemark. Entropins motsättning finns emellertid i de krafter som frambringar livet på jorden. Genom att samla och fasthålla solens energi bygger livet upp en självförstärkande mångfald av former och skillnader. Sett i detta perspektiv utgör det ekologiska jordbruket en aktivt lysande motentropisk rörelse, eftersom det liksom livet självt främjar mångfald, gemenskap, mening och skönhet. – Skönhetens Befrielse av Morten Skriver, s. 45