Inomprofessionella värderingar står i vägen för ett demokratiskt stadsbyggande

Fra artikkelen "Vad människor vill ha"

Att nybyggnationen av traditionell arkitektur idag är i det närmaste obefintlig i Sverige beror delvis på att många inomprofessionella spontant uppfattar det som bakåtsträvande. Traditionell arkitektur betyder dock enbart den arkitektur som fanns innan modernismen, alltså den arkitektur som utvecklats under tusentals år av kunskap och erfarenheter, och som fortfarande går att utveckla vidare.

En av modernismens grundstenar var att förkasta denna kunskap och skapa något helt annat. Man skapade en modernistisk diskurs som präglas av ett uttalat förbud mot användandet av historiska referenser. Idag vet vi att detta experiment till stora delar är ett misslyckande och modernismen inte kunnat nå i närheten av samma popularitet som traditionell arkitektur. De röster som som i 60-70 år talat om att människan kommer lära sig tycka om modernismen efter 40-50 år hade, och har, bevisligen fel.

Arkitekturupproret menar att det är dags att ta tillvara på all den kunskap som modernismen har förkastat och se till att arkitekturen återigen utvecklas utifrån kunskap, kvalitet och hållbarhet. Nymodernism bör byggas i den grad den efterfrågas och inte vara så dominant som den är idag.

Staden tillhör alla och alla har rätt att göra sina röster hörda när det gäller hur den ska utformas. De som bygger våra städer bör bli bättre på att lyssna på vad människor faktiskt vill ha och bygga därefter. Som författarna påpekar är det enbart då vi kan bygga de samhällen som folket uppskattar: vackra, harmoniska och bestående.

Det er dette folk flest vil ha! Ikke det teknokratiske, sjelløse, sterile, byråkratiske, mekaniske helvetet vi skimter i bakgrunnen.

-Flickr.

Relatert

Jan Gehl’s misplacemaking