Skip to main content

Inomprofessionella värderingar står i vägen för ett demokratiskt stadsbyggande

Fra artikkelen "Vad människor vill ha"

Att nybyggnationen av traditionell arkitektur idag är i det närmaste obefintlig i Sverige beror delvis på att många inomprofessionella spontant uppfattar det som bakåtsträvande. Traditionell arkitektur betyder dock enbart den arkitektur som fanns innan modernismen, alltså den arkitektur som utvecklats under tusentals år av kunskap och erfarenheter, och som fortfarande går att utveckla vidare.

En av modernismens grundstenar var att förkasta denna kunskap och skapa något helt annat. Man skapade en modernistisk diskurs som präglas av ett uttalat förbud mot användandet av historiska referenser. Idag vet vi att detta experiment till stora delar är ett misslyckande och modernismen inte kunnat nå i närheten av samma popularitet som traditionell arkitektur. De röster som som i 60-70 år talat om att människan kommer lära sig tycka om modernismen efter 40-50 år hade, och har, bevisligen fel.

Arkitekturupproret menar att det är dags att ta tillvara på all den kunskap som modernismen har förkastat och se till att arkitekturen återigen utvecklas utifrån kunskap, kvalitet och hållbarhet. Nymodernism bör byggas i den grad den efterfrågas och inte vara så dominant som den är idag.

Staden tillhör alla och alla har rätt att göra sina röster hörda när det gäller hur den ska utformas. De som bygger våra städer bör bli bättre på att lyssna på vad människor faktiskt vill ha och bygga därefter. Som författarna påpekar är det enbart då vi kan bygga de samhällen som folket uppskattar: vackra, harmoniska och bestående.

Det er dette folk flest vil ha! Ikke det teknokratiske, sjelløse, sterile, byråkratiske, mekaniske helvetet vi skimter i bakgrunnen.

-Flickr.

Relatert


Comments

Popular posts from this blog

Paddehoa og plassen min

Kjære plassen min, kvalt du vart, lik ei paddehoe alle paddehannane kasta seg over i dammen om våren.
Dei ville alle bu ved dine grøne enger, då dei tykte det her var so vent og fredeleg. Men dei vørde deg ikkje, og no er du kvalt til daude.
Herr Fossemøllens augnestein stend utan låven sin, her gjeng ikkje lenger dyr og beitar i dine grøne enger. Berre grasklipparar beitar her no.
Dei elska deg til daude, og med deg i grava di tok du den rike
grendearven din.
No stend vi ribba attende.

Venter metankatastrofen oss?

I dag inneholder atmosfæren 5 gigatonn metan. Et estimat anslår at rundt 50 gigatonn metan kan være i ferd med å frigis i Arktis, dvs. en tidobling. Flere tusen gigatonn ligger lagret i den arktiske permafrosten, i den Øst-Sibirske arktiske havhylla alene ligger det 500 - 5000 gigatonn metan.

Metan er ved frigjøring mer enn 150 ganger sterkere som klimagass enn CO2, etter 20 år 86 ganger sterkere i gjennomsnitt, og etter 100 år 23 ganger sterkere. Dette fordi den blir til H2O og CO2.

Mennesket er et produkt av ilden, dette ser nå ut til å bli vår bane. Imens er det søndagsåpne butikker som debatteres, selvsagt en uting og et pådriv for konsumerismen, men allikevel et bevis på menneskets korte tidshorisont.

"Geoengineering" kan ikke hjelpe oss, det er langt mer fornuftig å lagre karbon i jordsmonnet. Det er 5-6 ganger mer karbon i jorda enn i atmosfæren og vegetasjonen sammenlagt. Her kan biokull (terra preta) spille en viktig rolle.

Biokull kan bli i jorda i flere hundre tu…

Den djupe grenda

Underleg er det å vera i fedregrenda, og frykte at den djupe grenda bakom skal ta det siste andedraget. Då har vi berre att den grunne grenda, som er ein illusjon frå Amerika.
I den grunne grenda har plassmålaren vorte ein kulissemålar, for kulisseplassar, lik fototapet med sponplatar bakom.
I den djupe grenda syng ein songane åt fedrane sine. Ein vyrder og aktar dei gamle plassane, lik levande historiemåleri i landskapet. Måla med kraftfulle penslar, av autonomi, krinslaup og retrovasjon.
I den grunne grenda har dei gamle plassane vorte villaparkar. Ein dyrkar ikkje permakultur, men får alle behov dekte utanifrå, gjennom røyr, kablar, bilar og pumpehus.
I den djupe grenda rår stilla, og elden bakom, frå dei som gjekk føre, brenn sterk og klår. Viss denne elden sloknar, rår berre den grunne grenda, og då kjem kulden snikande.