Skip to main content

Energiskog og klimaregnskap

Saktevoksende granskog er neppe det ideelle alternativ som energiskog, særlig på kortere og litt lengre sikt. Dette i følge en kronikk av Bjarte Holtsmark på Forskning.no i dag, med tittelen Skog og klima oppsummert. Men at biovirke ikke er den klimavinneren mange hittil har trodd, er jeg ikke umiddelbart enig i. Her vil jeg minne om at salixarter, som selje og poppel, vokser opp til fire ganger raskere enn granskog. Da blir klimaregnskapet naturligvis også et helt annet. Denne kan videre gjødsles med kloakkslam, som grunnet en økende mengde nanopartikler etc. egner seg stadig dårligere til matjord. Energiskogen kan dyrkes på områder med dårlig dyrkningsjord, som sandjord, som kan gjøres mer fruktbar med biokull, som øker mikrolivet i jorda drastisk og holder på fuktighet. Denne typen energiskog ser jeg på som et viktig bidrag i framtidas klimaregnskap.

Videre lesning:

    Comments

    Popular posts from this blog

    Village Towns

    Vandana Shiva from Sustainable Cities™ on Vimeo.

    Vandana Shiva, an internationally recognized Indian activist and philosopher, explains that planning for the human being rather than the automobile can liberate space and create community within a city. In her opinion, a sustainable city should operate as a self-reliant and self-sufficient cluster of villages.

    Naturmaterialen åldras på ett sätt så att de får en ny och kanske till och med ökad skönhet

    Syntetiska material kan till exempel omedelbart verka snygga och praktiska. Teflon, goretex och de många nya nanoimpregneringsämnena är kända för deras otroliga förmåga att avvisa vatten, fett och smuts, men den avvisande kvaliteten verkar också gälla mer generellt för de syntetiska materialens estetiska verkan. Det finns ofta en endimensionalitet i materialen, som gör dem starkt monotona i större mängder. Syntetiska material åldras dessutom i allmänhet med mycket lite behag. Från det ögonblick de börjar mista sin industriella glans kommer de snabbt att likna avfall. Detta är helt motsatt hos naturmaterialen som ofta åldras på ett sätt så att de får en ny och kanske till och med ökad skönhet. Det är som om de rymmer en stor mängd upplagrad erfarenhet, som om detaljrikedomen först på allvar avslöjas i förfallsprocessen. Skönhetens Befrielse av Morten Skriver, s. 166

    Sommerhilsen fra Terje Bongard

    Noen tanker:

    Nesten halvparten under 30 år kommer ikke til å stemme i høst. Individet i storsamfunnet er fremmedgjort: Følelsen av å ha innflytelse er liten, avstanden opp kjennes utenfor følelsesregisteret. Avisene i dag fokuserer på at om man ikke stemmer, så har man ingen innflytelse. Spørsmålet er bare om forskjellen ville bli så stor om vi smurte 50 % mer stemmer ut over dagens partilandskap. Blir framtiden mer bærekraftig av det? Blir følelsen av innflytelse større?


    Det påligger folk med kunnskaper et svært ansvar nå. Framtidas livsnødvendigheter, omsetningen i de store systemene som gjenskaper og omsetter luft, vann, jord, klima og næring, selve livsveven er i ferd med å knekkes. Ikke bare mat og klær, også helse og livskvalitet, trygghet, konflikter mellom individer, regioner og land ligger i potten. Biomangfold er en sikkerhet vi trenger for å holde sykdommer i sjakk, matproduksjon oppe og livskvalitet levende. Du ser tegna rundt deg hele tiden. Det er en håndfull arter som …