Skip to main content

Patenteringens perversion blir helt uppenbar i genteknologin

Patenteringens perversion blir helt uppenbar i genteknologin, där förutsättningarna för patenträttigheterna är manipulation med livets fundamentala beståndsdelar. Här är det inte bara tal om åsidosättning av det förhållande att varje idé har uppstått ur mänsklighetens kollektiva vetande. Själva materialet som idén manifesteras i är dessutom en del av livets grundläggande organiska gemenskap. Äganderätten till en DNA-sekvens eller en hel livsform som en sort av ett sädesslag eller ett fruktträd, innebär en total avveckling av föreställningen om livet såsom annat än en rent mekanisk massa. Om man kan äga delar av livets uttryck och sätt att fungera på, medför det ett absolut underkännande av världens helhet och sammanhang. Ingen livsform stor eller liten kan därefter sägas ha någon form av självständig betydelse.

De patenterade generna själva har emellertid demonstrerat att de inte låter sig underordnas lagstiftningen mot den fria och allmänna rätten till kopiering. Talrika försök visar att växtriket helt enkelt inte förstår betydelsen av patenträttigheter. Oavsett vad Monsanto eller andra gör för att bevara sin kopieringsrätt är de närbesläktade arterna till de genmanipulerade likgiltiga. När växternas pollen sprids i luften, sprids de och deras arvsegenskaper och arvsegenskaperna från besläktade arter blandar sig om de har möjlighet. På så vis har naturen sedan tidernas morgon nyfiket undersökt livets möjligheter. Det betyder dock också att de genmanipulerade egenskaperna, som till exempel skulle göra en sädessort resistent för ett särskilt växtgift, kommer att sprida sig i naturen och främja utvecklingen av nya superresistenta ogräsplantor.

Möjligheten att patentera gener har framtvingat en kapplöpning för att utveckla produkter vars nödvändighet långtifrån är uppenbar och vilkas konsekvenser är totalt oöverskådliga, men de är framför allt bidragande till att fjärma mänsklighetens uppmärksamhet från våra mest påträngande uppgifter på jorden. Människans olycka är att den råa ekonomiska vinsten har blivit ett självständigt mål för våra strävande, istället för grundläggande värden såsom hälsa, skönhet och hållbarhet. Just nu behöver vi inte invecklad bioteknologi, utan insikt och inkännande i de ekologiska systemen och vårt sammanhang med livet på jorden. Vi är ödgade att lära känna naturen så att vi åter kan bli en fruktbar del av den organiska helheten. – Skönhetens Befrielse av Morten Skriver, s. 192-193

Hvilken rett har vi til å patentere livets språk?

-Wikimedia.

Comments

Popular posts from this blog

Paddehoa og plassen min

Kjære plassen min, kvalt du vart, lik ei paddehoe alle paddehannane kasta seg over i dammen om våren.
Dei ville alle bu ved dine grøne enger, då dei tykte det her var so vent og fredeleg. Men dei vørde deg ikkje, og no er du kvalt til daude.
Herr Fossemøllens augnestein stend utan låven sin, her gjeng ikkje lenger dyr og beitar i dine grøne enger. Berre grasklipparar beitar her no.
Dei elska deg til daude, og med deg i grava di tok du den rike
grendearven din.
No stend vi ribba attende.

Venter metankatastrofen oss?

I dag inneholder atmosfæren 5 gigatonn metan. Et estimat anslår at rundt 50 gigatonn metan kan være i ferd med å frigis i Arktis, dvs. en tidobling. Flere tusen gigatonn ligger lagret i den arktiske permafrosten, i den Øst-Sibirske arktiske havhylla alene ligger det 500 - 5000 gigatonn metan.

Metan er ved frigjøring mer enn 150 ganger sterkere som klimagass enn CO2, etter 20 år 86 ganger sterkere i gjennomsnitt, og etter 100 år 23 ganger sterkere. Dette fordi den blir til H2O og CO2.

Mennesket er et produkt av ilden, dette ser nå ut til å bli vår bane. Imens er det søndagsåpne butikker som debatteres, selvsagt en uting og et pådriv for konsumerismen, men allikevel et bevis på menneskets korte tidshorisont.

"Geoengineering" kan ikke hjelpe oss, det er langt mer fornuftig å lagre karbon i jordsmonnet. Det er 5-6 ganger mer karbon i jorda enn i atmosfæren og vegetasjonen sammenlagt. Her kan biokull (terra preta) spille en viktig rolle.

Biokull kan bli i jorda i flere hundre tu…

Den djupe grenda

Underleg er det å vera i fedregrenda, og frykte at den djupe grenda bakom skal ta det siste andedraget. Då har vi berre att den grunne grenda, som er ein illusjon frå Amerika.
I den grunne grenda har plassmålaren vorte ein kulissemålar, for kulisseplassar, lik fototapet med sponplatar bakom.
I den djupe grenda syng ein songane åt fedrane sine. Ein vyrder og aktar dei gamle plassane, lik levande historiemåleri i landskapet. Måla med kraftfulle penslar, av autonomi, krinslaup og retrovasjon.
I den grunne grenda har dei gamle plassane vorte villaparkar. Ein dyrkar ikkje permakultur, men får alle behov dekte utanifrå, gjennom røyr, kablar, bilar og pumpehus.
I den djupe grenda rår stilla, og elden bakom, frå dei som gjekk føre, brenn sterk og klår. Viss denne elden sloknar, rår berre den grunne grenda, og då kjem kulden snikande.