Skip to main content

Patenteringens perversion blir helt uppenbar i genteknologin

Patenteringens perversion blir helt uppenbar i genteknologin, där förutsättningarna för patenträttigheterna är manipulation med livets fundamentala beståndsdelar. Här är det inte bara tal om åsidosättning av det förhållande att varje idé har uppstått ur mänsklighetens kollektiva vetande. Själva materialet som idén manifesteras i är dessutom en del av livets grundläggande organiska gemenskap. Äganderätten till en DNA-sekvens eller en hel livsform som en sort av ett sädesslag eller ett fruktträd, innebär en total avveckling av föreställningen om livet såsom annat än en rent mekanisk massa. Om man kan äga delar av livets uttryck och sätt att fungera på, medför det ett absolut underkännande av världens helhet och sammanhang. Ingen livsform stor eller liten kan därefter sägas ha någon form av självständig betydelse.

De patenterade generna själva har emellertid demonstrerat att de inte låter sig underordnas lagstiftningen mot den fria och allmänna rätten till kopiering. Talrika försök visar att växtriket helt enkelt inte förstår betydelsen av patenträttigheter. Oavsett vad Monsanto eller andra gör för att bevara sin kopieringsrätt är de närbesläktade arterna till de genmanipulerade likgiltiga. När växternas pollen sprids i luften, sprids de och deras arvsegenskaper och arvsegenskaperna från besläktade arter blandar sig om de har möjlighet. På så vis har naturen sedan tidernas morgon nyfiket undersökt livets möjligheter. Det betyder dock också att de genmanipulerade egenskaperna, som till exempel skulle göra en sädessort resistent för ett särskilt växtgift, kommer att sprida sig i naturen och främja utvecklingen av nya superresistenta ogräsplantor.

Möjligheten att patentera gener har framtvingat en kapplöpning för att utveckla produkter vars nödvändighet långtifrån är uppenbar och vilkas konsekvenser är totalt oöverskådliga, men de är framför allt bidragande till att fjärma mänsklighetens uppmärksamhet från våra mest påträngande uppgifter på jorden. Människans olycka är att den råa ekonomiska vinsten har blivit ett självständigt mål för våra strävande, istället för grundläggande värden såsom hälsa, skönhet och hållbarhet. Just nu behöver vi inte invecklad bioteknologi, utan insikt och inkännande i de ekologiska systemen och vårt sammanhang med livet på jorden. Vi är ödgade att lära känna naturen så att vi åter kan bli en fruktbar del av den organiska helheten. – Skönhetens Befrielse av Morten Skriver, s. 192-193

Hvilken rett har vi til å patentere livets språk?

-Wikimedia.

Comments

Popular posts from this blog

Paddehoa og plassen min

Kjære plassen min, kvalt du vart, lik ei paddehoe alle paddehannane kasta seg over i dammen om våren.
Dei ville alle bu ved dine grøne enger, då dei tykte det her var so vent og fredeleg. Men dei vørde deg ikkje, og no er du kvalt til daude.
Herr Fossemøllens augnestein stend utan låven sin, her gjeng ikkje lenger dyr og beitar i dine grøne enger. Berre grasklipparar beitar her no.
Dei elska deg til daude, og med deg i grava di tok du den rike
grendearven din.
No stend vi ribba attende.

Kapping av hulkillist

Hadde nesten ferdig et hjørne med hulkillister i dag, men så fikk jeg somlet meg til å kappe 2 mm for mye. Da var dagen over og rett hjem og helga ødelagt! Men får tro jeg får en ny dag i mårå? Har funnet litt på nett, så går på med fornyet optimisme over helga. Får trøste meg med at skal man bli god i noe må man minst holde på 10.000 timer.




En god artikkel:
5 snarveier når du skal legge lister
En kommentar: Kort sagt må man tenke motsatt når man lister med hulkil. Se for deg at du legger lista feil vei (den som peker mot/tar i taket) legger du jevnt med underlaget på sagen. Den delen som skal på veggen legger du på anlegget/landet på sagen.  Skjær den første vinkelen du trenger. Så maler du deg ut ifra den, setter merke på den delen som ligger på anlegget/landet på sagen, vrir saga til den vinkelen du skal ha... skjærer forsiktig litt og litt av til du treffer streken...

Så bare til å montere :)

Lite tips er å kappe hulkil lister 1-2 mm for kort, slik at du har litt plass å bevege lis…

Minus låven

Det er de som hevder at etterkrigstida har vært fremskrittets tid. Knut Hamsun ville vært sterkt uenig i et slikt syn. Fordi som han formulerte det: "Fremskritt, det er menneskets trivsel." En forutsetning for trivsel er den menneskelige skala, som aller best kan illustreres med totenarden til tippoldefaren min. Pumpehuset ved Grythengen er helt ute av den menneskelig skala, hvor man pumper vann fra Mjøsas dyp opp til toppen av grenda som var himmelporten til Totenåsen. Brønnen som lå her før var i den menneskelige skala, en teknologi så liten at man kunne holde den i hånda. På samme vis som sæterstien mellom Holmstadsveen og Hongsætra var i den menneskelige skala, nå er den i maskinskala, eller nærmere bestemt tråkkemaskinskala.
Tvert imot kan vi slå fast at fremskrittet har forduftet, da trivselen ble borte med at stoltheten forsvant. Fordi uten den menneskelige skala finnes ingen stolthet, da det kun er maskinen som kan spille denne skalaen. Ikke kulturbæreren eller hist…