Skip to main content

Narcissistisk arkitektur

SOLA SIG I NÅGON ANNANS GLANS

Lådmodernister menar att det är viktigt att ny arkitektur får provocera och sticka ut. Det tycker också Region Skåne som förra året prisade en ny tillbyggnad till det vackra gamla hamnkontoret i Malmö med "Skånes Arkitekturpris". Vi kallar detta för narcissistisk arkitektur och en ren provokation. Varför sola sig i någon annans glans istället för att skapa något nytt och vackert?

VARFÖR MÅSTE NY ARKITEKTUR PROVOCERA?

I sällskapslivet är nog de flesta överens om det olämpliga i att bete sig självupptaget och provokativt. Den som konstant skryter och försöker överrösta alla andra, som snyter sig i gardinen eller förolämpar sina värdar, brukar inte bli bjuden igen. Men när man som konstnär eller arkitekt gör detsamma med sina alster blir man hyllad och får priser för sina ‘innovativa’ provokationer. Samma antisociala beteende finner vi även hos vissa ledande arkitekter.

Vi lever i en narsissistisk kultur, hvor det er om å gjøre å stikke ut og synes, gjerne på bekostning av andre. Arkitekturen understreker, bygger opp under og hyller tidens narsissistiske ånd.

Altrusitisk arkitektur blir derimot hånet, fordi den ikke er i takt med tidsånden. Det samme gjelder altruistiske mennesker.

- Narcissistisk och altruistisk arkitektur

They failed to contact me for my critical analysis. No surprise there. I would just tell them the truth, which they have no interest in hearing. The truth is that architecture critics never write about the fact that most people do not like most architects or their work. Architects realize this but only mention it on rare occasions, and then only with a complete lack of honesty. They treat the public’s disdain for their work as a feather in their caps. The problems of architecture today would not exist if buildings that people (not critics) could love were being designed and built today.

Mark Lamster, the architecture critic for the Dallas Morning News, writes:

The irony here is that the backlash to the era of ‘starchitecture’ (and I hate that term) has meant a certain vilification of and disregard for the discipline. So I think it’s important to celebrate quality architecture and to make clear how important it is to making places that can improve people’s lives every day. - David Brussat

Comments

Popular posts from this blog

Paddehoa og plassen min

Kjære plassen min, kvalt du vart, lik ei paddehoe alle paddehannane kasta seg over i dammen om våren.
Dei ville alle bu ved dine grøne enger, då dei tykte det her var so vent og fredeleg. Men dei vørde deg ikkje, og no er du kvalt til daude.
Herr Fossemøllens augnestein stend utan låven sin, her gjeng ikkje lenger dyr og beitar i dine grøne enger. Berre grasklipparar beitar her no.
Dei elska deg til daude, og med deg i grava di tok du den rike
grendearven din.
No stend vi ribba attende.

Hurdalsrosa på Toten

Austlandets perle
i dei djupe skogane
på hi sida av Totenåsen,
var raus då ho gav oss hurdalsrosa,
som her stend og raudner
over venleiken sin,
i veggen på våningshuset
til plassen min.

Kva skal vi med fjerne roser frå Nederland, når den venaste rosa i verda,
alt ved husveggen står? Ei våningshusrose var du, og er du, når eg syklar ikring, eg ser du prydar våningshusveggen, på mang ein staseleg storgardsbygning.

Hurdalsrosa vart like gjev
åt fattig som åt rik,
ho skil ikkje
på kven ho skjenkar
av venleiken sin.
I lag med deg,
sjølv ein husmannsplass,
rik vart.
Eit kjærleikshjarte er kvar ei rose
du oss skjenkar.
År etter år,
inga kulde eller tørke,
tek knekken på kjærleiken din,
du gamle hurdalsrosebusk,
ved gråsteinsmuren åt oldefaren min. Kan vi be om meir?

Gamlevegen over tunet på Holmstadengen

Kommentar hos Steigan:
Hvilket kulturforfall har ikke Norge gjennomgått de siste 100 år! Norge som kulturnasjon var på topp da de to engene etter Kronborgsætergrenda i utkanten av Toten strålte i all sin skjønnhet, lik to smykkestener etter elva, fulle av autonomi, allmenningenes høydepunkt, den gang gårdsbrukene var levende historiemalerier og ikke villaføde for Kjøpesenterlandet!
Så jeg får forte meg å skrive en masse grendepoesi fra denne vidunderlige tiden, før Tine Skei Grande kommer med pekefingeren og hevder at dette er falske nyheter, fordi Hans Rosling har da ettertrykkelig bevist at ingen tid er bedre enn vår, under den vidunderlige og allmektige statens overherredømme!