Skip to main content

Föreställningen om framsteget är en kulturell konstruktion

Föreställningen om framsteget är en kulturell konstruktion, delvis inbillning och delvis propaganda. Idén bygger på uppfattningen att historien är en entydig och linjär rörelse genom tiden och att människan är bestämd till att hela tiden förbättra sin värld och sig själv genom vetenskap, teknik, handel och flit. Men vad består framsteget av egentligen? Något har visserligen blivit bättre, men annat har otvivelaktigt blivit värre. Om den teknologiska och ekonomiska utvecklingen resulterar i att de naturliga förutsättningarna för vår existens bryter samman, så kan framstegets summa väl påstås vara negativ, men framsteget verkar också vara en problematisk beteckning på andra områden. Vår produktivitet har ökat enormt genom åren, men det är långt ifrån säkert att livet i allmänhet har blivit rikare av den orsaken. Om vi ser på de gamla kulturernas kvarlåtenskaper, oavsett om det är konstverk eller bruksföremål, strålar de av en livskraft och andlig närvaro som är svår att finna i vår tid. Tar vi dessutom i beaktande att den kulturella produktionen i Europa skapades av relativt små befolkningar med starkt begränsade materiella medel, bestyrker det ytterligare förnimmelsen av ett kraftigt mentalt och emotionellt överskott. Om en kulturell produktionen är en avspegling av människans inre liv är det en väsentlig indikator för kvaliteten hos livet i det moderna samhället, att den kulturella produktionen i många avseenden kan sägas vara mindre nu än någonsin förr i människans historia. – Skönhetens Befrielse av Morten Skriver, s. 311-312

The UNESCO protected Nærøy Fjord.

-Flickr.

Photo: Helmer Holmstad

Relatert


Comments

Popular posts from this blog

Sommerhilsen fra Terje Bongard

Noen tanker:

Nesten halvparten under 30 år kommer ikke til å stemme i høst. Individet i storsamfunnet er fremmedgjort: Følelsen av å ha innflytelse er liten, avstanden opp kjennes utenfor følelsesregisteret. Avisene i dag fokuserer på at om man ikke stemmer, så har man ingen innflytelse. Spørsmålet er bare om forskjellen ville bli så stor om vi smurte 50 % mer stemmer ut over dagens partilandskap. Blir framtiden mer bærekraftig av det? Blir følelsen av innflytelse større?


Det påligger folk med kunnskaper et svært ansvar nå. Framtidas livsnødvendigheter, omsetningen i de store systemene som gjenskaper og omsetter luft, vann, jord, klima og næring, selve livsveven er i ferd med å knekkes. Ikke bare mat og klær, også helse og livskvalitet, trygghet, konflikter mellom individer, regioner og land ligger i potten. Biomangfold er en sikkerhet vi trenger for å holde sykdommer i sjakk, matproduksjon oppe og livskvalitet levende. Du ser tegna rundt deg hele tiden. Det er en håndfull arter som …

Village Towns

Vandana Shiva from Sustainable Cities™ on Vimeo.

Vandana Shiva, an internationally recognized Indian activist and philosopher, explains that planning for the human being rather than the automobile can liberate space and create community within a city. In her opinion, a sustainable city should operate as a self-reliant and self-sufficient cluster of villages.

Naturmaterialen åldras på ett sätt så att de får en ny och kanske till och med ökad skönhet

Syntetiska material kan till exempel omedelbart verka snygga och praktiska. Teflon, goretex och de många nya nanoimpregneringsämnena är kända för deras otroliga förmåga att avvisa vatten, fett och smuts, men den avvisande kvaliteten verkar också gälla mer generellt för de syntetiska materialens estetiska verkan. Det finns ofta en endimensionalitet i materialen, som gör dem starkt monotona i större mängder. Syntetiska material åldras dessutom i allmänhet med mycket lite behag. Från det ögonblick de börjar mista sin industriella glans kommer de snabbt att likna avfall. Detta är helt motsatt hos naturmaterialen som ofta åldras på ett sätt så att de får en ny och kanske till och med ökad skönhet. Det är som om de rymmer en stor mängd upplagrad erfarenhet, som om detaljrikedomen först på allvar avslöjas i förfallsprocessen. Skönhetens Befrielse av Morten Skriver, s. 166