Skip to main content

Vår tids religion

Konsumtionen av varor är det närmaste vi kommer en egentlig religiös praxis i detta samhälle. Det finns inget budskap som har en mer framträdande prioritering eller större lyhördhet än uppfordran att använda pengarna och köpa. Överallt i det offentliga rummet, i medierna och på gatan talar reklamer till oss. De berättar för oss vad vi saknar och hur allting kan bli bättre. Var vi än vänder blicken frestar reklam och lockar oss med bilder och ord. De lovar, att vi kan få del i märkesvarornas emblematiska kraft och att våra liv kommer att bli fyllda med ljus och lätthet om vi bara gör de rätta inköpen. Allt vi behöver är pengar och om vi saknar så fattas det inte erbjudanden om kreditkort och snabba konsumtionslån, för ingen i detta samhälle skall behöva gå till sängs med otillfredsställd köplust. Konsumtionen är ett tillstånd vi befinner oss i, är något som hela tiden finns i våra tankar. Det har visserligen frivillighetens karaktär men det är också ett slags påbud, för vad skall vi göra om vi inte konsumerar? Det samhälle vi lever i producerar ingen annan mening eller någon annan gemenskap. De stora köpcentra är vår tids verkliga katedraler. Vi förflyttar oss gärna långt för att få förena oss med deras överväldigande och koncentrerade utbud av varor. Här kan vi komma bort från oss själva och låta oss styras av stimuli och respons som viljelösa disciplar på vägen mot kassaapparatens välsignelse av inköparen och det inköpta. - Skönhetens Befrielse av Morten Skriver, s. 68-69

-Flickr.

Comments

Popular posts from this blog

Sommerhilsen fra Terje Bongard

Noen tanker:

Nesten halvparten under 30 år kommer ikke til å stemme i høst. Individet i storsamfunnet er fremmedgjort: Følelsen av å ha innflytelse er liten, avstanden opp kjennes utenfor følelsesregisteret. Avisene i dag fokuserer på at om man ikke stemmer, så har man ingen innflytelse. Spørsmålet er bare om forskjellen ville bli så stor om vi smurte 50 % mer stemmer ut over dagens partilandskap. Blir framtiden mer bærekraftig av det? Blir følelsen av innflytelse større?


Det påligger folk med kunnskaper et svært ansvar nå. Framtidas livsnødvendigheter, omsetningen i de store systemene som gjenskaper og omsetter luft, vann, jord, klima og næring, selve livsveven er i ferd med å knekkes. Ikke bare mat og klær, også helse og livskvalitet, trygghet, konflikter mellom individer, regioner og land ligger i potten. Biomangfold er en sikkerhet vi trenger for å holde sykdommer i sjakk, matproduksjon oppe og livskvalitet levende. Du ser tegna rundt deg hele tiden. Det er en håndfull arter som …

Village Towns

Vandana Shiva from Sustainable Cities™ on Vimeo.

Vandana Shiva, an internationally recognized Indian activist and philosopher, explains that planning for the human being rather than the automobile can liberate space and create community within a city. In her opinion, a sustainable city should operate as a self-reliant and self-sufficient cluster of villages.

Naturmaterialen åldras på ett sätt så att de får en ny och kanske till och med ökad skönhet

Syntetiska material kan till exempel omedelbart verka snygga och praktiska. Teflon, goretex och de många nya nanoimpregneringsämnena är kända för deras otroliga förmåga att avvisa vatten, fett och smuts, men den avvisande kvaliteten verkar också gälla mer generellt för de syntetiska materialens estetiska verkan. Det finns ofta en endimensionalitet i materialen, som gör dem starkt monotona i större mängder. Syntetiska material åldras dessutom i allmänhet med mycket lite behag. Från det ögonblick de börjar mista sin industriella glans kommer de snabbt att likna avfall. Detta är helt motsatt hos naturmaterialen som ofta åldras på ett sätt så att de får en ny och kanske till och med ökad skönhet. Det är som om de rymmer en stor mängd upplagrad erfarenhet, som om detaljrikedomen först på allvar avslöjas i förfallsprocessen. Skönhetens Befrielse av Morten Skriver, s. 166