Skip to main content

Den moderna människan har givit sitt liv åt ett globalt teknologiskt system

Den moderna människan har givit sitt liv åt ett globalt teknologiskt system. Skulle det bryta samman skulle ett flertal av oss förmodligen gå under. Vi är inte längre istånd att klara oss själva, varken lokalt eller regionalt. Människan har under flera hundra år låtit sig imponeras och bländas av den teknologiska utvecklingen, av vetenskapen och den ekonomiska makten. Vi har följt med vart än denna treenighet har fört oss. Kanske för att vi inte orkade ställa frågor om något som verkade så kraftfullt. Kanske för att vi verkligen trodde att framsteget var en väg vi kunde gå med stängda ögon, men nu visar teknologins ödeläggelser sig överallt omkring oss: från skadorna på de ekologiska systemen till den industriella fulhet som breder ut sig i landskapet, från masskulturens entropiska standardisering till den allmänna förlusten av mening. Teknologin är förvisso en förlängning av biologin, men den har inte livets egenskaper. Tvärtom kväver den livet som en cancer om den får lov att växa och utveckla sig okontrollerat. Vi har glömt det som våra äldsta förfäder visste. Människans förmåga att framställa redskap som kan omforma världen medför ett vördnadsfullt ansvar. Besittandet av denna kraft tvingar oss att komma på vad vi vill, skall och kan i världen. – Skönhetens Befrielse av Morten Skriver, s. 285

Teknologien angriper Blåveissvingen.

-Flickr.

Comments

Popular posts from this blog

Sommerhilsen fra Terje Bongard

Noen tanker:

Nesten halvparten under 30 år kommer ikke til å stemme i høst. Individet i storsamfunnet er fremmedgjort: Følelsen av å ha innflytelse er liten, avstanden opp kjennes utenfor følelsesregisteret. Avisene i dag fokuserer på at om man ikke stemmer, så har man ingen innflytelse. Spørsmålet er bare om forskjellen ville bli så stor om vi smurte 50 % mer stemmer ut over dagens partilandskap. Blir framtiden mer bærekraftig av det? Blir følelsen av innflytelse større?


Det påligger folk med kunnskaper et svært ansvar nå. Framtidas livsnødvendigheter, omsetningen i de store systemene som gjenskaper og omsetter luft, vann, jord, klima og næring, selve livsveven er i ferd med å knekkes. Ikke bare mat og klær, også helse og livskvalitet, trygghet, konflikter mellom individer, regioner og land ligger i potten. Biomangfold er en sikkerhet vi trenger for å holde sykdommer i sjakk, matproduksjon oppe og livskvalitet levende. Du ser tegna rundt deg hele tiden. Det er en håndfull arter som …

Village Towns

Vandana Shiva from Sustainable Cities™ on Vimeo.

Vandana Shiva, an internationally recognized Indian activist and philosopher, explains that planning for the human being rather than the automobile can liberate space and create community within a city. In her opinion, a sustainable city should operate as a self-reliant and self-sufficient cluster of villages.

Naturmaterialen åldras på ett sätt så att de får en ny och kanske till och med ökad skönhet

Syntetiska material kan till exempel omedelbart verka snygga och praktiska. Teflon, goretex och de många nya nanoimpregneringsämnena är kända för deras otroliga förmåga att avvisa vatten, fett och smuts, men den avvisande kvaliteten verkar också gälla mer generellt för de syntetiska materialens estetiska verkan. Det finns ofta en endimensionalitet i materialen, som gör dem starkt monotona i större mängder. Syntetiska material åldras dessutom i allmänhet med mycket lite behag. Från det ögonblick de börjar mista sin industriella glans kommer de snabbt att likna avfall. Detta är helt motsatt hos naturmaterialen som ofta åldras på ett sätt så att de får en ny och kanske till och med ökad skönhet. Det är som om de rymmer en stor mängd upplagrad erfarenhet, som om detaljrikedomen först på allvar avslöjas i förfallsprocessen. Skönhetens Befrielse av Morten Skriver, s. 166