Skip to main content

Nu är produkten av det som var innan

Nu är produkten av det som var innan. Vår värld idag är summan av val tagna av alla människor i alla tider. På samma sätt bestäms framtiden av de val vi företar oss i detta ögonblick. Nutid, dåtid och framtid utgör ett sammanhängande och obrutet kontinuum. Man kan därför inte säga att människor förr gjorde det riktiga och att vi idag gör det felaktiga eller omvänt, men det betyder också att det inte finns någon annanstans än just här, där vi redan är. Vi kan inte komma bort hur vi än försöker att fly. 
Om vi skall bryta förstörelsens onda cirkel måste vi tvärtom helt stanna upp och göra klart för oss var vi befinner oss. 
Vi måste förstå vad det är för en värld vi har skapat och hur tingen hänger samman. Det är inte en framtid vi skall erövra och ingen dåtid vi skall söka oss tillbaka till. Det finns bara denna plats och detta nu. Det är här skönheten skall befrias. Det är här vi skall demontera den stora maskinen inifrån, del för del. Vi är förvisso bundna av de givna villkoren, men vi är också fria. Människan är inte bestämd till att upprepa historiens misstag. Framtiden ligger omkring oss likt ett öppet rum. När som helst kan vi ändra historiens gång och tingens tillstånd. Vi behöver bara välja.  Skönhetens Befrielse av Morten Skriver, s. 316

Slåmaskinhjul etter Olteruddalen ved Grythengen på Toten.

-Flickr.

Comments

Popular posts from this blog

Paddehoa og plassen min

Kjære plassen min, kvalt du vart, lik ei paddehoe alle paddehannane kasta seg over i dammen om våren.
Dei ville alle bu ved dine grøne enger, då dei tykte det her var so vent og fredeleg. Men dei vørde deg ikkje, og no er du kvalt til daude.
Herr Fossemøllens augnestein stend utan låven sin, her gjeng ikkje lenger dyr og beitar i dine grøne enger. Berre grasklipparar beitar her no.
Dei elska deg til daude, og med deg i grava di tok du den rike
grendearven din.
No stend vi ribba attende.

Kapping av hulkillist

Hadde nesten ferdig et hjørne med hulkillister i dag, men så fikk jeg somlet meg til å kappe 2 mm for mye. Da var dagen over og rett hjem og helga ødelagt! Men får tro jeg får en ny dag i mårå? Har funnet litt på nett, så går på med fornyet optimisme over helga. Får trøste meg med at skal man bli god i noe må man minst holde på 10.000 timer.




En god artikkel:
5 snarveier når du skal legge lister
En kommentar: Kort sagt må man tenke motsatt når man lister med hulkil. Se for deg at du legger lista feil vei (den som peker mot/tar i taket) legger du jevnt med underlaget på sagen. Den delen som skal på veggen legger du på anlegget/landet på sagen.  Skjær den første vinkelen du trenger. Så maler du deg ut ifra den, setter merke på den delen som ligger på anlegget/landet på sagen, vrir saga til den vinkelen du skal ha... skjærer forsiktig litt og litt av til du treffer streken...

Så bare til å montere :)

Lite tips er å kappe hulkil lister 1-2 mm for kort, slik at du har litt plass å bevege lis…

Minus låven

Er det noe som gjør meg oppgitt og motløs, så er det ødeleggelsen av kulturmiljøet til Grythengen. For dette er totalt ødelagt, om et bombefly hadde kommet over her og sluppet et lass med bomber, ville det ikke hatt noe å si fra eller til for kulturmiljøet stedet mitt var en del av. Og det at man fortsetter med denne ødeleggelsen helt opp til denne tid, er ubegripelig. Det nye pumpehuset ved Grythengen og den nye skitrasemotorvegen etter seterstien til mine forfedre, er begge deler en vettløs ødeleggelse av kulturmiljøet til plassen min, det samme med tilintetgjørelsen av Skreia som urban landsby. For Skreia var selvsagt også en del av det utvidede kulturmiljøet til Grythengen. Det finnes ikke lenger noen som ser noen form for helhet eller som har forståelse for de lange linjer. Som kulturmenneske er det selvsagt umulig å forbli her.
Denne blindheten skyldes dessverre at vi har blitt et narsissistisk samfunn, og vi er på god veg til å bli et psykopatisk samfunn. Et samfunn som har ød…